arvidochvincent.blogg.se

En blogg om två kämpar som föddes v.23+2.

Allt för er skull...

Publicerad 2014-04-28 20:14:04 i Första tiden hemma,

Lyckan i Vincents ögon och hans nöjda miner var värt alla hallonfläckar i världen... 




Annars då? Tja. Två förkylda och TRÖTTA föräldrar. Två hostiga (och därmed kräkiga) barn, dock mindre snoriga idag. Nätterna är såklart värst. Särskilt för stackars Vincent som hostar och får smått panik. Han har fått börja inhalera idag för att se om han kan bli lite mindre rosslig/häsig. Arvids inhalationer har utökats. Än är det inte så farligt som vi befarat, båda syresätter sig fint och äter bra (bortsett från att Vincent kräkts upp ett antal mål idag) samt är feberfria. Men kanske har det bara börjat. Kanske fick vi en "mjukstart" vår första förkylning.
Imorgon har vi lämpligt nog återbesök hos Lungdoktorn. 
Så önska oss en god natts sömn är ni snälla!

Härliga sommar?!

Publicerad 2014-04-27 15:04:16 i Första tiden hemma,

Som vi längtat efter detta väder! Denna värme och sol!
Vad gör vi då idag? 
Vi sitter inne och ugglar. Med en misstänkt förkyld mamma, två övertrötta föräldrar och två, snoriga och ett slemmigt men dock pigga, barn.

Vincent stackarn har varit slemmig och snorig i natt och vaknat ca var tionde minut. Ibland bara ledsen och det har räckt att stoppa om honom eller ge nappen, ibland krävts snorsug och nässpray och koksalt, ibland hostat upp/kräkts slem vilket varit väldigt besvärligt. 
Stackars pappan som varit på lokal fram till natten fick snällt gå upp med barnen och ge dem frukost (och lunch osv) så mamman med sin hotande migränhuvudvärk fick lite sömn. 

Nu är vi dock vakna hela gänget men trötta och rastlösa på samma gång.. :) fin helg att välja till sin första förkylning killar... 


Håll andan!

Publicerad 2014-04-26 09:06:41 i Första tiden hemma,

Nu har det hänt. Killarna är lite snoriga. Pigga och glada men som sagt lite snoriga. För första gången. Om vi är nervösa? Det kan ni skriva upp!
Varför? Vet inte. Om det är för att Vi har träffat ganska många i veckan, för att de låg ute och sov på ett täcke på marken igår och kanske blev kalla (tror iofs inte riktigt på det, det krävs ju trots allt ändå viruspartiklar eller bakterier), om det är fler tänder på gång eller nåt annat, går inte att svara på. Spelar ingen roll heller.

Nu väntar vi bara och ser... Och hoppas det stannar där! Vid lite snor...


Hök-mamma

Publicerad 2014-04-25 08:47:50 i Första tiden hemma,

Arvid har börjat dra av sig en socka och sen bokstavligen Trycka in den i munnen. Gärna ända ner i halsen. Jag vet inte om det kliar gott mot tänderna för allt i tyg särskilt ska tryckas in!
Om inte mamman är där i tid så klöker han sig själv titt som tätt. Tokfrans!


Mamma hjääälp

Publicerad 2014-04-24 22:21:40 i Första tiden hemma,

Ja du Vincent, cart ska du ta vägen nu? För att vara så klena och inte kunna vare sig åla eller krypa så förflyttar de sig förvånansvärt långt och fort. 

Jag har alltså inte stoppat in Vincent under babysittern...

Vilken skatt!

Publicerad 2014-04-22 13:10:29 i Första tiden hemma,

På dagens promenad gick jag om ett äldre par. Farbrorn utbrast:
-MEN så gulliga! Vilken skänk du fått! Vilken gåva!
 
 
:) Jag blev alldeles varm i hjärtat. 
Oftast får man mest höra, oj är det tvillingar? Men vad jobbigt det måste vara, osv...
 
Och ja, det ääär jobbigt. Faktiskt så jobbigt att man ibland flera gånger per dag vill byta jobb. Sadla om i någon annan del av världen. Leva ett fritt liv igen.
Men så är det ju också så fantastiskt! Och vad tomt det skulle vart om vi bara hade en!
 
 

7 månader idag!

Publicerad 2014-04-22 13:01:48 i Första tiden hemma,

Idag blir killarna 7 månader, efter hur vi räknar (alltså från när de skulle fötts).
Hipp hurra för dem!
Det innebär att det plingar till i baby-appen som talar om vad bebisen "ska" kunna nu och vad man kan förvänta sig här näst.. 
Och jag kan inte låta bli att bli lite ledsen. De halkar efter mer och mer. Inte konstigt alls. Och jag förstår! Rent teoretiskt. Men i praktiken blir jag ändå lite ledsen, påmind om hur det skulle varit.
 
De är hur som helst, världens goaste killar! Bjussar på varsin bild på månads-barnen från Söndagens djurparksbesök:
 
 

Lejonkort!

Publicerad 2014-04-20 18:29:36 i Första tiden hemma,

Idag har killarna varit på Djurparken för första gången! Vilken ypperlig dag att gå dit, vilket väder!
Efter en del gnäll i vagnen och funderingar på onda magar etc, kom föräldrarna äntligen på tanken att plocka upp barnen ur vagnen och då blev livet genast mycket roligare. Klart man vill titta! Och vara med! :)
Dessa ganska uppmärksamhetskrävande (iaf tidskrävande) små krabater gjorde att mamman inte hann fota så mycket som tänkt. Men ni får föreställa er alla fina djur vi såg! :) Lejon, tigrar, geparder, elefanter, björnar, lodjur osv osv osv.. :)
Nu har vi säsongskort så detta vara förhoppningsvis bara ett av alla sommarens besök på parken!
Bra sätt att umgås på, med tanke på infektionsrisk osv, då det är utomhus :)
 
Vincent visar hur impad han är av sälarna :)
 

Påsk-bomb

Publicerad 2014-04-20 09:34:00 i Första tiden hemma,

Här kommer en bildbomb från vår påskafton... det fanns fler gäster, men dessa fastnade inte på bild.. förstår inte varför det alltid är barnen som hamnar i fokus..?! ;) av naturliga orsaker blev det mest bilder på Arvid, eftersom brorsan hade en trött-dag och inte var lika social och i farten just denna gång...
 
 
 
 

Tanden

Publicerad 2014-04-18 17:25:44 i Första tiden hemma,

Arvids första tand har kommit igenom i dag. Kan ju inte va sämre än brorsan. 
Humöret har varit gott men sömnbehovet betydligt större än vanligt. Vi hoppas det beror på tanden.

Igår hade vi finbesök i form av Alice och hennes mamma! Tänk att det ska kunna gå så lång tid emellan att man ses. Fy skäms på oss! Bättring! :)
(Hoppas det är ok att vara med på bild) såhär glada var vi iaf! :)


 

Glad Påsk

Publicerad 2014-04-17 11:30:33 i Första tiden hemma,

Önskar vi med en liten påskgubbe (som ville smaka på mustaschen innan fotografen hann klicka ;)). Den andre satt inte still länge nog för att måla en fräken.


Korkade föräldrar

Publicerad 2014-04-17 09:46:24 i Första tiden hemma,

Alltså ibland tänker man inte längre än näsan räcker.
Vi har det sista haft bekymmer vid blöjbyten att händerna (barnens) far ner och rör runt i vad där månde vara. Med tanke på hur snabba de är så kan det bli ganska äckligt innan man hunnit avvärja faran.
Idag kom jag på lösningen. Lika lätt som genial. Ge barnet något annat att sysselsätta händerna med innan du öppnar blöjan.
Låter självklart men det har alltså tagit ett tag för mig att komma på det. Så för att förenkla för alla er andra småbarnsföräldrar så erkänner jag min dumhet för att hjälpa er andra där ute! :)

Såhär såg det ut igår eftermiddag. Båda barnen sov. Samtidigt!
Det var så chockerande så mamman kom sig inte för att göra något vettigt alls.

Kärt återbesök.

Publicerad 2014-04-13 20:57:58 i Första tiden hemma,

1 år och 3 månader senare satte jag så min fot på gymmet igen. (Jaha?! Tänker ni. Vad har det med dina barn och neo-resan att göra?!)
Det blev ett besök med blandade känslor. 
Förs och främst var det ganska jobbigt. Jobbigt på ett bra sätt för att jag valde ett jobbigt pass (inte så smart kanske, men vadå ;). Jobbigt för att jag låtit min fysik bli så enormt dålig. Både styrkan och figuren. Under neo-tiden fanns varken ork eller lust att laga mat vilket resulterade i mycket skräp. För en godisråtta som mig var godis den enklaste trösten och snabba energin som fanns tillgänglig. Detta beteende har fortsatt även hemma pga trötthet, nedstämdhet och tidsbrist. Ingen ursäkt. Men en förklaring.
Det var även jobbigt för att allt var som vanligt. Samma människor, samma (nåja men ni fattar) träningspass. Det kom lite som en chock att allt bara kan vara som vanligt. Som att det senaste året aldrig hänt. Det enda som tydde på det, var min ändrade kroppshydda. Vi lever i vår lilla bubbla och världen där "ute" känns så avlägsen. Visst besöker vi "den" då och då när vi handlar eller gör snabba visiter hos vänner och familj. Men att komma till gymmet gjorde allt så påtagligt. Livet efter liksom krockade med livet före. 
Men det var trösterikt också på nåt sätt. Att livet och vardagen är sig lik. Att det finns en trygghet att komma tillbaka till, att få en andningspaus i.
Träningspasset i sig fyllde sin funktion också. Inte en enda gång tänkte jag på killarna där hemma, framtiden, dåtiden. Bara där och då.
Fördelen med pass med koreografi!

Sist men inte minst så var det väldigt roligt! 

Kärt men känslofyllt återseende alltså. Kunde jag väl aldrig tro. Att ett litet besök på gymmet skulle väcka så mycket tankar. ;)

Ska det göras kan man lika gärna köra...

Publicerad 2014-04-13 20:18:00 i Första tiden hemma,

Vincent jobbar snabbt med sina tänder. Nu har även den andra främre undertanden kommit igenom. Inte så konstigt att han är lite ledsen och gnällig emellanåt...
Han tyckte väl det lät så fånigt att säga "kom så borstar vi tanden" så han var tvungen att skaffa en till.. :)
Han gapar glatt för tandborsten iaf! Tror det kliar gott!

Arvid tuggar och tuggar men inga synliga eller kännbara där än...

Ett beslut är taget.

Publicerad 2014-04-12 17:32:38 i Första tiden hemma,

För husfridens skull ;). Mamman i huset ska nu våga sig på att börja gå på gym-pass igen. Värsta infektionssäsongen lider mot sitt slut och mamman går snart itu. Så i veckan blir det förhoppningsvis åter-premiär. Många muskler fattigare och ett helt gäng kilon rikare och med en tyngre ryggsäck än tidigare. Som jag längtar/fasar ;).

Dålig bild men ville visa hur söta killarna var när de sov i bilen med mössorna nere vid näsorna... 

Stämbanden

Publicerad 2014-04-10 21:40:15 i Första tiden hemma,

Vad sa då ÖraNäsaHals-doktorn? Ja förutom att göra massa konstiga miner och ljud som faktiskt fick Arvid så när att skratta så sa han att Arvid har ett vridet struphuvud. Han är skapt sådan och inget konstigt med det. Han tyckte sig ana att vänster stämband var förtjockat men kunde inte säga hundra eftersom barnet i fråga inte satt blixt stilla. Det krävs dock uppföljning.  Om ett år. Det kan ha försvunnit eller det kan kvarstå. Om det kvarstår kommer han förmodligen att vara hes bestående. Men inget han ville uttala sig om idag. Han trodde att det kunde blivit nån retning/skada vid någon av alla intuberingar, vilket inte låter omöjligt. Han kunde även säga att Arvid INTE har vätska bakom trumhinnan som man tidigare misstänkt. På gott och ont. Då är ju inte det orsaken till att han inte fått igenom ena örat på hörseltestet. Enligt läkaren är det svårt att avgöra ensidig dövhet eller hörselskada före barnet blir större, uppåt 6-7år.. Innan dess kan barnet verka som vilket annat barn som helst. Men med så mycket mätfel och tekniska problem som det är med att mäta hörseln på bebisar så kan han å andra sidan lika gärna vara fullt hörande. Den som lever får se.

Arvid har nu lärt sig att även rulla från mage tillbaka till rygg lite mer ordentligt och inte bara av misstag. Dock glömmer han det fort när han blir arg. Tyvärr. Så föräldrarna får fortfarande vända arga barn varannan sekund.. Nackdelen med att de numera är så rörliga. Kan inte ligga nöjda själva så mycket som fem minuter. Man är heelt låst där på golvet tills någon eventuellt kommer och byter av en. Så ni förstår att man kan bli trött ibland? ;)


Snacka motorik

Publicerad 2014-04-10 09:12:28 i Första tiden hemma,

Arvid är så väldans klen i sin kropp, ex nacke och bål och känns som en lealös kasperdocka när man lyfter upp honom. 
Däremot har han en väldans fotmotorik som jag inte visste att små barn kunde ha... Han sparkar på saker han inte når med händerna, han fångar saker med benen ex när man matar med flaska så kniper han med benen runt ens arm. 
När det kommer till sådana saker, rent motoriska men inte styrkemässiga så är Arvid snabbare än Vincent. Vincent, on the other hand, är betydligt stadigare och kommer nog att sitta själv inom en inte allt för lång framtid. 
Nu tänker ni säkert, men kvinnan, sluta jämför! Visst.
Umgås hela dagarna med två jämnåriga barn utan att jämföra. Det är lika omöjligt som att gå på bio utan popcorn. Men jag tycker inte man behöver göra det till något negativt. För mig innebär det bara att man ser att de är duktiga på olika saker. Man observerar vissa svagheter som man kan försöka hjälpa till att stärka. Och man kan konstatera att bebisar, hur små de än må vara, är helt olika personer och personligheter, vilket är roligt och spännande att se!

Idag ska jag och Arvid till sjukhuset för att kolla stämbanden. Om det finns någon fysiologisk orsak till att han är så hes. Spännande. Inte så. De kommer stuxka upp en kamera genom näsan. Arvid HATAR mär man är på hans näsa. Säkerligen pga alla slangar och negativa stimuli han utsatts för via näsan..


Ta 2 betala för 1

Publicerad 2014-04-09 10:58:41 i Första tiden hemma,

Ibland är det roligare, ibland mindre roligt att vara småbarnsmamma/tvåbarnsmamma. De två sista dagarna och idag hör till sistnämnda kategori. Hade nästan kunnat tänka mig att sälja dem på blocket. Gnäll gnäll och gnäll. Känns extra tungt när pappan varit "ute ur leken" sen i lördags och pga sjukdom inte kunnat vara behjälplig. Jag beundrar ensamstående föräldrar! 

Nu hoppas vi att pappan blir frisk snarast. Och att gnällperioden snart är över. Utan efterföljande sjukdom eller annan ev orsak.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela