Dumma mamma
Vincent har haft svårt att somna några nätter nu. Han blir hysteriskt ledsen och vi har undrat om han har ont någonstans men det verkar hjälpa att hålla honom i handen eller klappa på honom så kanske är det separationsångest.
Snacka om värk i mamma-hjärtat när man åker bort två nätter och det slutar med skräck för att somna... (Kan ju lika gärna vara ett sammanträffande eller bero på något helt annat men det kom isf "lägligt".
När jag kom hem från Sthlm tjöt Arvid av glädje medan Vincent blev alldeles gravallvarlig och såg ut som han ville gråta och knappt kunde titta på mig. Man riktigt såg hur hans lilla hjärna arbetade på högvarv och han såg riktigt ångestfylld ut. Som tur var, gick det snabbt över. Men som man känner sig som en bov!!!
Idag har vi iaf varit på djurparken (kanske årets sista besök?!) med våra tvillingkompisar. Barnen uppskattar gungorna mest som vanligt ;).