Stereopappan
Arvid svajade enligt gamla maner i natt. Upp och ner. Upp och ner. Inte så lågt men tillräckligt för att plinga hela tiden, mer eller mindre, mellan 00-04... Därefter blev det lugnt när han fick sova på mitt bröst. Antagligen stimulerar rörelsen av mina andetag hans egna.
Men lagom till dess han slutade plinga, var det Vincents tur. Men gnällig istället. Det hade han ju varit igår med. Vi misstänker att magen är bekymret...
jag tog maten vid 4 och Daniel nu på morgonkvisten. Vi blir bättre och bättre på att stereomata!