Mot nya äventyr
Vi har flyttat. Till Borås. Båda pojkarna är på plats. Vincent fortsatt lite illamående och hostig efter narkos och respiratorn men i övrigt verkar de må bra än så länge. *peppar peppar*
Sviterna efter transporten kan ju dock sitta i ett tag och även komma lite i efterhand..
Vincent började sin tillvaro här med att det skulle tas nya prover. Upp på ett bord. Syresättningen dalade. Och fortsatte dala. Han hämtade sig inte riktigt. Fick lite flush. Hämtade sig. Dalade. Fick flush. Gick upp. Dalade.
Vi började diskutera orsaker så som operationen igår och resan osv. Under tiden han låg på bordet för provtagning passade han även på att lägga ett stort lass i blöjan. Då tänkte vi att det säkert var en bidragande orsak till den svajande syresättningen. Men icke att det gick upp efter det heller.
Vi började prata om att han kanske behövde cpap för att återhämta sig lite. Men sköterskan tyckte vi skulle lägga honom i sängen igen och se om han hämtade sig.
Vid överlyftet löste sig mysteriet när mamman skulle rätta till och inser att hon står med andra ändan av slangen i näven. Den hade antagligen åkt ur vid förflyttningen till provtagningsbordet. Inte konstigt att stackars Vincent hade problem! Vi konstaterade snarare att han lyckades förvånansvärt bra!
Kändes iaf skönt att det fanns en förklaring till hans tillstånd. När han bara fick syrgas kopplat till sin grimma igen så gick det bra!
Bilden är en ca veckogammal bild på En trött Vincent..
