Publicerad 2013-08-01 22:30:14 i Neo-tiden,
Vincent var lite kall efter att han blev av med vattensängen idag så då åkte sockorna fram igen!
Arvid mår någorlunda ok. Sover mest. Högt syrgasbehov.
Förhoppningsvis får han komma ur respiratorn imorgon *håller tummarna*. hoppas även att han piggnar till lite (beror nog både på nattens bravader, resan och morfinet han får för att hålla sig lugn i respen).
Publicerad 2013-08-01 18:01:41 i Neo-tiden,
Nu ska vi vila upp oss. Både barn och vuxna.
Publicerad 2013-08-01 12:57:41 i Neo-tiden,
Ändrade planer. Efter nattens händelser är det nu bestämt att Arvid och Daniel kommer tillbaka till Östra istället ifall det skulle bli nåt mer. Då är iaf familjen samlad. Snart är de här igen! <3
Publicerad 2013-08-01 08:33:44 i Neo-tiden,
Blev väckt mitt i natten av en skärrad Daniel som informerar mig om att Arvid hamnat i respirator igen.
Han hade fått ett ordentligt tillbud där han både syresatte sig dåligt och blev bradykard (låg puls).
Oklart om det beror på någon infektion (har inte hört provsvaren ännu) eller om det var jobbigt med magen i kombination med trötthet efter flytten.
Blev en skräckfylld upplevelse, både för stackars pappan som var själv på plats och det tog lång tid innan allt ordnade upp sig. Och för mamman som befann sig på andra sidan jorden utan bil.
Det gick såklart inte att sova efter det. Och att nå Daniel för att höra hur fortsättningen följt gick ju inte då han satt inne hos stackars Arvid-plutten. Så jag ringde helt sonika till neo i Borås och fick rapport från sjuksköterskan. Man hade tagit röntgen på lungor och buk. Men båda såg ok ut. Mycket luft i magen men inget annat.
Men vid mitt samtal mådde Arvid iaf bra igen (om än i resp) och de hade kunnat sänka respiratorn igen.
Fy. När man tror att allt börjar lugna ner sig så kommer sådana här saker och vänder hela tillvaron upp och ner igen.
Hoppas att de drar respiratorn fortare än kvickt och att den lilla lilla killen orkar med livet igen!
Vad den bebisen får vara med om hela tiden! Stackars stackars!
Jahapp. Så har då äntligen flyttdagen kommit. Halv fyra kommer Boråsarna och plockar upp nästa brorsa. Innan dess ska vi tömma rummet här på Ronald och städa etc.
Men först en dusch tror jag, så man kanske ser något respektabel ut efter en natt som denna.
Publicerad 2013-07-31 20:09:55 i Neo-tiden,
;)
Publicerad 2013-07-31 20:08:07 i Neo-tiden,
Jag tycker mig se viss skillnad om än liten...
Publicerad 2013-07-31 20:06:47 i Neo-tiden,
... Jag sover...
Publicerad 2013-07-31 13:07:55 i Neo-tiden,
Vincent passade allt på att göra alla behov så långt han kunde på den millisekund det tog för mamman att sätta under en ny blöja. Slutade med att jag fick ta Vincent och personalen fick skura säng. Gissa vem som var nöjd över sin bedrift?!
Publicerad 2013-07-30 23:16:56 i Neo-tiden,
Nu står vi med ett barn i varje stad. Och planen om att Vincent skulle få komma till Borås imorgon verkar gå i stöpet och vi får nog istället snällt vänta till på torsdag.
Det känns tungt! Bara tanken på att Daniel och Arvid är där borta alldeles ensamma i ny miljö med ny personal gör mig alldeles tårögd.
Men snart nog är vi där vi med!
Publicerad 2013-07-30 18:42:51 i Neo-tiden,
Kommer tillbaka till Göteborg efter en visit på hemmaplan då Daniel säger att de börjat prata om flytt till Borås i slutet på veckan.
Jaha.. Ja den dagen skulle ju komma, det visste vi ju.
Kommer sen bort till neo för att få träffa mina små grabbar, varpå läkaren kommer. Borås har ringt. Ändring i planen. Flytt idag med en tvilling. Den andra imorgon.
Panik. Inget är ordnat, tvättkorgen är full, kylskåpet fullt med mat..
Försöker hänga med i svängarna så gott det går.
Fördelen är att bästa dr Håkan skulle vara transportören och dessutom ha jour i Borås både i natt och i helgen. Det känns ju ändå skönt!
Så nu är Arvid och Daniel iväg. Kvar står vi. Jag och Vincent och håller tummarna att allt går bra!
https://cdn2.cdnme.se/4185081/7-3/pic_51f7ecd69606ee41ada3dae1.jpg" class="image">
Publicerad 2013-07-29 13:37:10 i Neo-tiden,
Och dessutom 1505 g styck!!! Hurra!!!
Publicerad 2013-07-28 22:43:46 i Neo-tiden,
Det är så ni får se det när det blir tyst här på bloggen i perioder.
Publicerad 2013-07-26 22:59:08 i Neo-tiden,
.
Publicerad 2013-07-26 19:27:23 i Neo-tiden,
Passar nattpersonalen på att klä grabbarna lika.. :)
(katten i detta fall är pappan, mer om att klä lika eller ej i ett annat inlägg)
Publicerad 2013-07-26 12:26:13 i Neo-tiden,
Bad-dag! :)
Arvid njöt i fulla drag medan Vincent först blev förbannad men efter en stund gav upp och nästan rent av såg ut att njuta han med.
Publicerad 2013-07-25 17:31:31 i Neo-tiden,
Idag var ögonläkaren på besök. Barnen fick ögondroppar som vidgar pupillerna för att lättare komma åt att se.
Att få ögonen uppspärrade med tops och en lysande ficklampa rätt i fejjan var inte så populärt hos någon av grabbarna (konstigt) och särskilt Arvid tyckte det hela var väldigt besvärligt.
Doktorn tyckte inte hon kunde se så mycket än ändå, så hon avbröt undersökningen på Arvid för att återkomma om en vecka.
På Vincent kunde hon se lite på ena ögat, men inte så mycket på det andra ännu. Hon såg iaf inget som behövde behandlas i nuläget. Även där återkommer dom om en vecka.
Såklart man hoppas att de ska slippa laseroperation (vilket skulle innebära några extra dagars respirator-tid etc) men samtidigt är det ju en enkel åtgärd för att slippa riskera att bli blind.
Fortsättning följer...
knappt de syns under rymdhattarna och filtarna.. :)
(bild av Daniel)
Publicerad 2013-07-25 17:25:54 i Neo-tiden,
Idag har två bebisar på vår sal (av fem inkl våra två) åkt. Troligen inte hem men iaf till sitt hemsjukhus. Jag vet inte hur många gånger det bytts ut sen vi kom hit. Skönt ändå att vår långa varaktighet inte är det mest typiska.
Att folk åker hemåt känns inte så jobbigt. Vi är ju där vi behöver vara och det går ju ändå så sakta framåt för oss.
Det som känns jobbigare är som idag, när det kommer nya barn. Små små barn med nyblivna chockade föräldrar. Då blir det jobbigt. Man känner så med föräldrarna och allting från när vi själva befann oss precis där, kommer tillbaka med full kraft. Snacka om att inte ha hunnit bearbeta saker och ting. :) (men när skulle vi ha hunnit det?!). Det känns både som igår och som en evighet sedan.
Ibland kan jag nästan bli rädd över att jag inte mår "så dåligt" som "man borde", att jag kan känna mig glad på dagarna och att det går sin gilla gång. Det värsta är liksom rastlösheten. Man blir ju nervös inför när alla känslor ska komma ikapp. På riktigt. Men jag försöker tänka att den dagen, den sorgen.
Jag blir även fascinerad över hur anpassningsbar människan är. Helt otroligt!
Inga nya bilder har jag heller. Snor en gammal som Daniel tagit istället. :)
Publicerad 2013-07-24 22:33:35 i Neo-tiden,
Båda pojkarna verkar väldigt intresserade av det som sitter på näsan :) å det kan man ju förstå!
Publicerad 2013-07-24 08:59:11 i Neo-tiden,
Tänk att vi sitter här. Med två pojkar som kämpat så in i vassen för att komma såhär långt.
Sannolikheten för det är tämligen låg om man kollar på siffror.
Antalet graviditeter som bär tvillingar är ca 2.5%. Bara där är ju våra pojkar speciella.
Endast ca 300 barn/år, 0.3%, föds så tidigt som i v.23-28.
Överlevnadschanserna under hela vecka 23 (bättre mognad för var dag) är ca 40% (har hört lite olika siffror från läkarna här- mellan 30-50%).
Frågar man personalen på neo så verkar det vara extremt ovanligt med så tidigt födda tvillingar där båda klarar sig. Och att de till på köpet mår såpass bra ändå. *peppar peppar*
Jag vet inte om jag vill säga att jag tror att allt händer av en anledning. Varför skulle dessa barn behöva lida såhär? Men jag är så oerhört tacksam över dessa gossars styrka och kämparglöd! Man blir ödmjuk inför livet.
Publicerad 2013-07-23 09:04:46 i Neo-tiden,
Arvid har länge varit den som är mest vaken och nyfiken på sin omvärld, medans Vincent mest kikar lite för att sen lägga handen över huvudet för att tydligt visa att han helst är ifred.
Även att vara ute hos mamma eller pappa har bemötts olika. Trots att Arvid tycker själva överflytten är jobbig så får man ofta efter en stund sänka på syrgasen. Vincent däremot kan bli lite småplingig och ev behöva lite extra syrgas. För att inte tala om att han är sprattlig i famnen och tar ett bra tag på sig att komma till ro.
Den slående likheten mellan brorsorna är envisheten. "vill jag vända på huvudet så ska jag vända på huvudet. Får jag ingen hjälp så gör jag det själv".
Eller när de kör med personalen och ger ifrån sig pling varje gång de tappar nappen.
Älskade barn. Hurdana kommer ni bli? Jag är så nyfiken!
