Nu är önskan att pojkarna ska hamna i "äta växa-perioden", där det inte händer så mycket utom just det.
Men sen då? Vad kan vi förvänta oss för "men" senare av deras tidiga födelse?
Jag är ju ingen expert på ämnet men så här har jag fattat det:
-Synen, stor risk för så kallad ROP (ögonskador) pga prematuritet och stort syrgasbehov. Den allvarligaste varianten kan obehandlad ge blindhet, men detta undersöks noggrant och opereras vb med laser, med oftast mycket gott resultat. Vissa barn kan i värsta fall bli skelögda eller närsynta.
-Lungorna, de är så outvecklade vid födseln och behovet av respirator försämrar lungorna ytterligare, så alla så här tidigt barn drabbas av lungsjukdomen BPD i större eller mindre grad, risken är att syrgasbehovet kvarstår ganska länge och de kan bli väldigt känsliga i sina lungor med ex astma etc.
-Motoriken, många prematurer är sena med motoriken även jämfört mot barn i deras korrigerade ålder (då de var beräknade). Efter vad jag förstått är detta tydligast i småbarnsåren.
-Allmänna utvecklingen kan även den vara långsammare.
-Infektionskänslighet (hänger ihop med lungproblematiken)
-Ofta små i tillväxten
-Kan ha problem med maten och behöva sond första tiden
(observera alltså att detta är vad jag snappat upp här och där, på nätet, vad läkare nämnt osv, inget vetenskapligt eller exakt fakta alltså).
Så vår resa har nog knappt börjat.
En läkare sa till oss att passa på att vila nu. Att få fullgångna tvillingar är tufft, att få en extrem prematur är tufft... Tja, ni fattar vart hon ville komma...
Men i slutändan är jag helt övertygad om att det är värt det! Våra grabbar är ju livs-starka och alldeles fantastiska!
<3
Lilla Arvid-gossen. Rynkig hand, dags att fylla ut kostymen lite!
