Tack för nappen
Vi kör ju utan övervak på Vincent nu när vi är ute och går med vagnen. Jag tycker det är lite jobbigt för han somnar alltid så gott så han svajar ganska mycket upp och ner. Men eftersom han alltid går upp i syresättning igen så har vi kommit överrens med personalen om att skippa övervak.
Därför har herr Napp blivit min bästa vän. Har han den i munnen så kan jag se att det guppar emellanåt så vet jag att han är med på banan. Så slipper jag stanna var 100e meter för att ruska på honom.
Heja nappen!