Tänk ändå..

Dock hade jag inte riktigt räknat med att flåset skulle vara sämre än hos en 90-åring med hjärtsvikt. Tjejmilen nästa år känns minst sagt avlägset. Men har man lovat så har man :)
Vill bara säga att om det är någon som klarar tjejmilen så är det du. En mil sitter lika mycket träning för huvudet som för benen och där leder du stort. Kram. ps väl förundrar alla promenader i hela världen
Du ska få se att din inställning har ändrats, lovar. En mil kommer gå med glans och i målfållan står en stolt make och två fina söner o väntar på dig
Vad härligt!!! Jag vet hur jag längtat ut med barnvagnen när jag legat på BB - o då har jag typ fått vänta i tre dagar...max...
Du kommer garanterat att få upp flåset o envishet kan man komma långt på (jag vet) - det du gått igenom det senaste halvåret har nog garanterat härdat ditt pannben ännu mera. Jag kan säga att när jag utmanat mig fysiskt så har definitivt tanken på familjen gett mig extra energi så HEJA dig Ida :)!!! (vad kul det hade varit om vi bott lite närmare varandra - då hade vi ju kunnat ta gemensamma "barnvagnsrace"...) KRAM