Stackars lilla killen
Arvid har haft sin värsta natt hittills. Han har ju som sagt mkt problem med reflux och kräkningar. Tömmer hela magen någon/några ggr per dygn och blir lika ledsen varje gång. Så om det är det som åker upp och ned som gör honom knorrig och ledsen allmänt, eller magknip, vet vi inte.
Både mamman och pappan har nyst och snörvlat i några veckor men funderat på om det varit allergi eftersom barnen varit opåverkade...
Inatt har han dock kräkts mer och det har skummat ur munnen och slemmat. Han har fått ren panik och gråtit hjärtskärande. Dessutom slarvade han med andningen så syresättningen gick upp o ner, upp o ner, sådär som han gjort förr men inte riktigt så långa uppehåll, men tillräckligt för att jag behövde klappa på ryggen för att det inte skulle hinna plinga. Det enda som fungerade någorlunda var i famnen i upprätt position så det är så vi tillbringat vår natt, jag och Arvid, sittandes, medan pappan fått serva oss med diverse och dessutom ta hand om brorsan.
Jag var helt övertygad om att han blivit förkyld men emellan dessa uppstötningar och bubblanden ur munnen så låter han fin i sin andning, ingen temp, ätit bra, samma eller lägre syrgasbehov (var utan en lång stund på morgonen). Fått lite koksalt i näsan men det brukar han behöva ibland (troligen grimman som retar).
Så nu vet jag inte. Det är väl bara vänta och se. Och hålla tummarna.
Nu på morgonen verkar han nöjd iaf. Ugglorna är framme och ordningen återställd. Iaf för stunden.
Både mamman och pappan har nyst och snörvlat i några veckor men funderat på om det varit allergi eftersom barnen varit opåverkade...